Historia

ÖKS historia

Mer historia
>> Bilder från ÖKS histioria Intervju med Adde Andersson

Örnsbergs Kanotsällskap ÖKS bildades 1934

En varm sommardag 1934 under bar himmel träffades i en skogsbacke vid Örnsberg några kanotintresserade killar och ett par gubbar från Örnsbergs båtklubb. Samtalen gällde platsen för våra kanoter på båtklubbens område.

Närvarande från vår sida var Adolf (Adde) Andersson, Åke (Snorken) Pettersson, Sven Johansson, Sven Sten och en eller två till, samt från båtklubben en herr Karlsson (Packar- kalle) och deras kassör. Man enades om Adde till ordförande och Åke till kassör samt vi övriga till hjälpredor i allmänhet. Någon sekreterare var inte aktuell just då, vilket senare visade sig vara en stor miss enär inget protokoll blev upprättat. 

Vi skulle således bli en sektion i båtklubben, men senare beslöt vi att kalla sektionen för Örnsbergs Kanotsällskap; ÖKS. Namnet bibehölls även efter flyttningen till Ekensberg 1935 trots det vilseledande namnet.Klubben var ju redan då inregistrerad i detta namn hos Kanotförbundet och andra kanotklubbar.

Att ha kanoter tillsammans med motorbåtar visade sig tämligen olämpligt. Båtgubbarna hade liten förståelse för våra krav på uppläggningsplatser och kanotbrygga. Att kliva i en kanot från en motorbåt gick inte så bra. Båtklubben var mer intresserad av våra pengar än våra ovannämnda krav.

Därför beslöt vi att flytta till en lämpligare plats och det blev Ekensberg.

Tyvärr har jag glömt bort markägarens namn. En mycket fin man, och han tillät oss också att bygga ett kanothus vid sjökanten.

 

Första klubbhuset

Foto: första klubbhuset i Gröndal.

kanothus

Kanothus med transport lådor på taket

I samma veva rev man Strömbadet och för ett lågt pris köpte vi en massa rivningsvirke därifrån. Härav fick vi så småningom ihop ett kanothus, vilket vi själva byggde.

I och med flytten till Ekensberg fick vi flera duktiga medlemmar från Gröndal. Dessa blev ett välkommet tillskott av arbetskraft till vårt husbygge.

Vi som bildat klubben behöll dock styret med Adde som ordförande. Han avgick sedemera och ersattes av Herman Nilsson. Sven Johansson blev klubbens allt i allo och skötte nästan allting från kassör till byggmästare. Året var 1936. Kamratandan var underbar och jag förmodar den är densamma än i dag.

Hässelby holme var på den tiden ett kärt utflyktsmål under helgerna. Där tältade vi och roade oss på sedvanligt sätt med mat och öl. Ibland kunde lite starkare drycker förekomma.

På andra sidan fjärden låg Hässelby Strandbad med dans till den kände Seimor Östervalls orkester. Vi hade där mycket skoj. Åren var -35 och -36.

I och med att flickor senare kom med blev festerna lite lugnare och samvaron mer civiliserad.

Redan 1935 började vi med interna kanottävlingar i klubben och 1936 hade vi två man med i den stora tävlingen Kungsholmen runt. Vi har ju senare lyckats hävda klubbens färger i tävlingar rätt bra.

Jag har här, enligt mitt minne, återgett hur det började 1934-1936. Härefter blev jag borta för att dra på mig Kronans kläder. Kriget gjorde också att jag förblev vid Kronans ärtgrytor länge till. Därefter blev det inte många tillfällen för mig att följa klubbens vidare utveckling.

Örnsbergs Kanotsällskap fick ju den stora äran att arrangera SM i kanot 1942. Detta visar att klubbens förtroende bland kanotkretsar var högt. Själv fick jag tillfälle att göra en insats härvid genom att rita upp kartor med inlagda tävlingsbanorna på 1000 och 10.000 m.

Kriget slutade inte förrän 1945 och därefter fick jag annat att tänka på. Det finns säkert någon i klubben som här kan redogöra för utvecklingen härefter. Med dessa rader vill jag sluta min redogörelse och önskar ÖKS framgång och lycka på de vida haven.

 

Med kamratliga hälsningar

Sven Sten

 

Första delen av Gröndals klubbhus:

Nya kanothallen

 

Örnsberg byggde klubbhus (intervju med Adde Andersson)

 

Örnsberg byggde klubbhus

Kanotförbundets intervju med Adde Andersson okänt årtal

Framåt kanotklubb rustar för nya säsongen

En av Stockholms mest lovande klubbar i den hårda kanotsporten är utan tvekan den livaktiga Gröndalsklubben Örnsbergs kanotsällskap. Så sent som förra året visade också de unga styrelsemedlemmarna sin organisationsförmåga, då man arrangerade stora kanot-SM på Riddarholmsfjärden – ett SM som utan tvekan varit ett av de mest lyckade hittills ur alla synpunkter. AT har sökt kontakt med kubbens förre ordförande ”Adde” Andersson, som var med och stiftade klubben.

Det var på våren 1935 (se notering i slutet) Adde” Andersson) som Örnsbergs kanotsällskap bildades berättar hr Andersson. Vi var ett gäng pojkar från Aspudden – omkring 12 kanotbitna ynglingar – som bildade Örnsbergs kanotsällskap, som då hade sina bopålar vid Hägersten. Ingen av oss tolv gick då in för att tävla i kanot utan paddlade omkring på farvatten i närheten av sta’n bara för motionens och det höga nöjets skull. Örnsbergs kanotsällskap av anno 1935 hade inget ordentligt klubbhus, utan vi fick dväljas bland alla motorbåtsägare därute. Emellertid kom det till tvistigheter os emellan, och 1937 flyttades vi till Ekensberg, där vi byggde oss ett ordentligt klubbhus. Intresset för tävlingspaddling var vid den tiden i sin vagga, men medlemsantalet hade stadigt ökats, och vi utgjorde då cirka 40 man. Klubbhuset byggde vi själva, och materialet fick vi bl a från gamla Strömbadet. Nuvarande kassören Sven ”Tjoan” Johansson ordnade sp att vi kunde få köpa lite bräder för en villig penning, och så satte vi igång med att bygga. I och med ett eget klubbhus blev det ett starkt uppsving inom föreningen, och av avgörande betydelse var när Herman Nilsson och Olof Lofte, föreningens ordförande resp. sekreterare, kom in i gänget. Till stor del tack vare dessa två kunde vi snart ta upp konkurrensen med huvudstadens andra klubbar – vi deltog också i den årliga återkommande femklubbsserien mellan Stockholms Paddlarklubb, Kajakklubben, Mariehälls KK och Huvudsta KK.

Olympisk bronsmedaljör bland medlemmarna.

-Någon särskild storstjärna?

-Ja 1939 fick vi över Tage Fahlborg från Stockholms kajakklubb. Han blev ju som bekant bronsmedaljör vid Olympiska spelen 1936 i tandem på 10 000 meter. Orsaken till att han gick över till oss berodde på att bodde för långt ifrån kajak ”träningsläger”. Han representerade oss för första gången vid SM i Hudiksvall 1939 på sommaren. Men vi har naturligtvis förutom Tage en hel del lovande namn inom klubben.

– Arrangerandet av SM gick ju bra, eller hur?

– Vi hade en sagolik ansträngande tid innan mästerskapen-det var ju mycket som skulle ordnas, de flesta av oss voro ju relativt gröna när det gällde ett så stort arrangemang. Vi lyckades alldeles utomordentligt bra, men så hade vi fått sitta uppe och planera långt in på nätterna. Vi hade inte med några representanter i mästerskapen- många voro inkallade och så behövdes funktionärer.

Inga ”lådor” i år.

– Klubbens ekonomi?

– Jag måste framhålla att vår ekonomi funnits oväntat god för oss, men å andra sidan inte lysande precis. Våra främsta tillgångar har varit anslag från Svenskakanotförbundet, dels lotteri och medlemsavgifter. Allt detta har bidragit att vi kunnat hålla klubben i gång. Och om intet förutsätt inträffar kommer Örnsbergs kanotsällskap att reda sig i fortsättningen också! Tyvärr tillverkats inte några ”lådor – uttytt kanoter på svenska på rikssvenska- under rådande omständigheter, men så fort det blir fred blir det väl förändring på den saken, slöt hr Andersson.”

Not av Bengt Larsson 2011-08-07: Enligt andra källor och artiklar så var det 1934.

Sagan om ÖKS

 

Örnsbergs kanotsällskap ÖKS bildades 1934.

En varm sommardag 1934 under bar himmel träffades i en skogsbacke vid Örnsberg några kanotintresserade killar och ett par gubbar från Örnsbergs båtklubb. Samtalen gällde platsen för våra kanoter på båtklubbens område.

Närvarande från vår sida var Adolf (Adde) Andersson, Åke (Snorken) Pettersson, Sven Johansson, Sven Sten och en eller två till, samt från båtklubben en herr Karlsson (Packar- kalle) och deras kassör. Man enades om Adde till ordförande och Åke till kassör samt vi övriga till hjälpredor i allmänhet. Någon sekreterare var inte aktuell just då, vilket senare visade sig vara en stor miss enär inget protokoll blev upprättat.

Vi skulle således bli en sektion i båtklubben, men senare beslöt vi att kalla sektionen för Örnsbergs Kanotsällskap; ÖKS. Namnet bibehölls även efter flyttningen till Ekensberg 1935 trots det vilseledande namnet.Klubben var ju redan då inregistrerad i detta namn hos Kanotförbundet och andra kanotklubbar.

Att ha kanoter tillsammans med motorbåtar visade sig tämligen olämpligt. Båtgubbarna hade liten förståelse för våra krav på uppläggningsplatser och kanotbrygga. Att kliva i en kanot från en motorbåt gick inte så bra. Båtklubben var mer intresserad av våra pengar än våra ovannämnda krav.

Därför beslöt vi att flytta till en lämpligare plats och det blev Ekensberg.

Tyvärr har jag glömt bort markägarens namn. En mycket fin man, och han tillät oss också att bygga ett kanothus vid sjökanten.